i shot it down for you but you dont know
Jag vill vinna jättejättemycket pengar, köpa en lägenhet,
och aldrig behöva jobba med mer än sånt jag vill och
har lust med. Typ alltså ingenting. Bara göra sånt som jag tycker
är kul. Syssla med foto, pyssel, musik, jobba med nåt
volontärjobb och sånt dära på heltid och slippa oroa sig för att inte
tjäna tillräckligt för att klara sig i detta sjuka samhälle.
Jag är så jäkla rädd för vuxna för tillfället att jag helst bara vill skrika och sen isolera mig.
Sen är jag så sjukt rädd för att behöva ge mig in i vuxenvärlden,
det skrämmer skiten ur mig. Därför är jag inte sugen på att ta studenten.
Det är liksom inte över nu, det är nu allt börjar. Jag är livrädd.
Blir man vuxen för att man blir vuxen eller är det en roll man spelar
bara för att man är rädd för att folk inte ska ha respekt för en om man
inte beter sig som en vuxen...? Jag fattar inte... Vuxna är ju bara skitläskiga.
Spindlar, hälsenor och vuxna är bland det läskigaste jag vet..
Det ligger mögliga melonskalskivor på en tallrik i mitt rum,
för övrigt ser det förjävligt ut där också men det är inget som
stör mig nåt särskilt. Jag och min mamma är inte särskilt överens på den punkten,
så jag tror jag får ta tag i det där nu.
hejdo /livrädd_tjej_89
